Rent mjöl i påsen

Jag har varit på ett fackmöte på en av våra fabriker,
den som gör pulvermos.
det skojjades friskt om att vi igentligen var de som mosade och de där hemma som grötade?

jag började inse att de som slogs för sin övertid och fritid gjorde jobbet åt mig.
jag trodde at jag skulle få slåss för arbetet som ide, men arbetarna hade redan svalt den bluffen och slogs nu för sitt eget slaveri.
jag njöt när den storväxte mannen i blå overall ställde sig upp och skrek åt mig att,

-det var deras rätt att få arbeta!

hur kan man vara så kort, 156cm kruttunna.

Kent släppte av mig vid videobutiken på vägen hem.
det är en gatukorsning med mycket cykelister och människor som bär på paket, ett postkontor, konditori, leksaksbutik och tydligen en presentbutik.
det mesta i den sistnämda ser mer ut som en butik som tarimot presenter människor är missnöjda med.

jag köper sängkläder jag inte gillar för att känna mig som en främling i mitt eget hem, har jacka på mig hemma för att inte bli för bekväm och tar antidepresiva för att inte bli för fäst vid mig själv.

när tar det slut?

posted by Rent mjöl i påsen @ 12:49 AM